Vila när den kommer

Solen står högt på himlen men jag somnade ändå. Ofta är det omöjligt att stå emot.
Jag synar mitt ansikte i badrumsspegeln och följer linjerna som bildar spår till sömnens karta. De som trassliga lakan har lämnat på min hud. Drar ett finger över yviga ögonbryn som ramar in den stärkta blicken. Tacksamheten över att fått vila.
 
Vet förstås att det innebär ännu en sömnlös natt. Men just nu slår jag det åt sidan. Tänker att idag är dygnet ledigt och tiden inte spelar någon roll.

Kommentera här: