Iskall

Det regnar i veckor tycks det, en morgon förvandlas allt till snö.
Jag tar mig ut och pulsar fram. Motstår en impuls att göra snöänglar på trottoaren, men tänker sedan - varför inte?
Grannarna tror redan att jag är galen. Hon den där, med neddragna persienner om dagarna och knarrande golvtiljor på nätterna. Hon som aldrig stannar och skvallrar, utan gömmer blicken och nickar kort.
 
Jag har kärlek och bus i förrådet såklart. Nyckeln äger några få. Rollspelet: att bli som folk är mest, är för mig inte målet. Jag är inte som dem och vill heller inte bli.

Kommentera här: