Vem är du?

Hypnotiserad av regnet, blir jag sittandes med koppen i min hand. Den som mormor drejade långt innan jag var född. Med blicken följer jag dropparnas färd över fönstret och tänker på en text som under en längre tid har tagit form. Något som kanske kan bli till en roman. En kvinna växer fram i mitt inre, någon som inte är jag. Hon har så mycket att berätta, men ännu ingen röst.
 
 

Kommentera här: