underbetald

Jag ser en lägenhet hos en mäklarfirma och vill genast flytta. Inredningen är mystisk, feminin och precis så där parisisk "moulin rouge" som jag är så svag för. I vardagsrummets ena hörna, där vid fönstret med cityvyerna, står ett slitet gammalt skrivbord. Det är överbelamrat med anteckningsblock, pennor och lådor och vid sidan står ett notställ som agerar stöd åt en uppslagen bok. Jag tänker att där, skulle jag få skrivro. Om jag bara fick sitta just där och spana ut över takåsarna så skulle orden falla över mig som ett sommarregn.
 
Den är för dyr förstås. Och kommer säkert tillfalla någon som aldrig har tid att ägna timmar åt att bara skriva, kanske inte ens har tid att njuta av boendet. För om man har den där summan så måste man nog jobba hårt, mycket och med något helt annat än sina egna ord. Det är ju trots allt få förunnat att få lön värdig den möda som läggs ner på en text.

Kommentera här: