Århundradets kärlekssaga - Märta Tikkanen

Jag viker försiktigt undan omslagspappret och lyfter vördnadsfullt på de gulnade pärmarna. Min mor har fått tag på en tidig utgåva av Århundradets kärlekssaga från ett antikvariat och jag fylls av kärlek över de timmar, dagar, som hon lagt ner på jakten. Det är vår kärlekssaga: omtänksamhet. Märtas är däremot något helt annat. Sorg, oro, besvikelse, missbruk och svek. Men ändock kärlek. Så smärtsamt och naket nedpräntat i denna bok. Jag läser den utan att att svika den med blicken en enda gång.
 
Om jag inte hade älskat dej
så oerhört
och alltid hade trott
på dina ord
om att dethär var sista gången
definitivt och oåterkalleligt
allra sista gången
du drack
så hade det kanske varit lättare
att stå ut med
de gånger som kom sen...
 
-från s. 62 ur Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen-
 
kanske finns på Bokus, annars kan du köpa fragmenten: HÄR

orden

Manuset som skall föreställa mitt första utkast till en bok, är fortfarande i behov av ord, bakgrund, ett tydligare tema. Jag vet med andra ord inte till vem jag riktar min berättelse, inte heller varför jag skriver den. Jag försöker verkligen rannsaka mitt inre, hitta en nerv att räta ut, spänna och spela på. Men orden skildrar istället det jag bör skriva, istället för sådant som jag verkligen behöver skriva. Det som kräver att bli skrivet.
 

Ett nytt år

Jag köper böcker som suktar efter läsning,
ett vackert block som skall fyllas med ord.
Än så länge är det blankt
andras ord, men inte mina. 
Ett lockande yttre som när det inre.
Snart så.